Dubbdäcksförbudet på delar av Vaksalagatan och Kungsgatan infördes 2010 i syfte att minska halterna av PM10-partiklar. Trots det överskreds miljökvalitetsnormerna hela 40 gånger under 2011. Överskridande ska endast få ske vid 35 dygn om året enligt Naturvårdsverkets krav. Det innebär en klar försämring jämfört med 2010, då miljökvalitetskraven överskeds 29 gånger.

Läs gärna hela debattartikeln som alltså finns i dagens upplaga av Uppsala Nya Tidning eller på webben via länken ovan.

Frågorna är många:

• Varför nämns inte flera faktorer än däckdubbar?
• Varför får inte media veta att vårtoppen i luftburna partiklar är ett lika stort problem i länder utan dubbdäckstrafik?
• Varför varnar man inte för hälsoriskerna med mindre partiklar – t.ex. från saltlösningar – som täcker större lungyta per viktsenhet?

Men det tycks bara finnas ett svar från de förmenta miljövänner, som nu träder fram i media:

Dubbdäck utgör hälsofara  (DN, GP, SvD, SVT)

Läs mer i mina tidigare artiklar om dubbdäck på DN Debatt 1988, Newsmill, Bildrullen.se och på andra webbplatser.

Inlägget är hämtat från bildrullen.se som tillfälligt hade problem med publiceringen

Dubbdäcken sliter onödigt mycket nu när det är barmark och framförallt slits dubben. En fördel är att dubbutsticket ökar om det är torrt ute eftersom däckslitaget då blir större än dubbslitaget och dubben kryper fram. Många års testning av dubbdäck har visat detta förhållande. Då har man bra utstick till nästa säsong förutsatt att däcken inte är alltför slitna. De bör ha minst 5 mm kvarvarande mönsterdjup för att anses som acceptabla vinterdäck.

Nu går jag ut och byter till sommardäck.

Vi vet ju inte vad det var för däck på bilen, en Audi  lånebil eftersom Wolfs egen bil stod på verkstad. I sämsta fall var det sommardäck, men man skall väl inte beskylla Autoplan (Swedbanks eget leasingföretag) för att låna ut olagliga bilar. Nej, troligtvis är det de underbara miljövänliga dubbfria vinterdäcken som vissa politiker och myndigheter påstår är lika bra som dubbdäck. Vad utsätter vi oss inte för i tron att vi skonar miljön. Egentligen borde vägen ha varit saltad eller sandad, men båda åtgärder är också negativa för miljön.

En enkel beräkning av friktionen utifrån artikelns uppgifter om hastighet och bromssträcka ger vid handen att det rör sig om en friktionskoefficient på 0,09, således ett värde man får med odubbade däck på blankis. Med bra dubbdäck (nordiska) hade bromssträckan blivit i sämsta fall hälften. Dessutom hade dubbarna rivit i isen så att nästa bils däck hade fått något att greppa i. Som det nu var så polerade Hr Wolfs däck isen ännu mer för bakomliggande bilar. Det kanske var det han själv råkade ut för som följd av att flera före honom hade bromsat, med odubbade däck.

Det här är en av de bästa praktiska exemplen från det verkliga livet där man ser att bromssträckor på över en halv kilometer är ingen myt. Artikeln var mycket intressant i övrigt också och kan rekommenderas.

Avslutningsvis kan jag nämna att jag har själv råkat ut för samma väglag på samma vägsträcka utanför Nyköping. Den gången hade polisen stoppat trafiken en stund medan saltbilen körde. Jag klarade mig kanske tack vare att jag var medveten om att temperaturen var farligt nära minusgrader. Jag körde försiktigt. Naturligtvis hade jag ju dubbdäck också.

Säkerheten borta
Anna Gustavsson berör heller inte med ett ord frågan om säkerheten om dubbdäcken skulle tas bort. VTI har visat att det leder till ett ökat antal dödsolyckor, olyckor där människor i alla åldrar kan dö när som helst. Dålig luft ger inte den effekten, möjligen kan den förkorta livet hos människor som närmar sig livets slutpunkt.

Partiskhet
Det är förvånande att en journalist kan vara så partisk som Anna är. Hon tycks gå Naturskyddsföreningens ärenden utan att ifrågasätta konsekvenserna. Är det inte en journalists skyldighet att skriva utifrån alla aspekter?

Dubbdäck en begränsad faktor
Anna skriver som om man körde med dubbdäck året runt. Så är det naturligtvis inte. Inte ens på vintern har dubbdäck någon större effekt på produktionen av PM10 i luften. Så länge det är fuktigt så hålls de grövre partiklarna nere på marken. PM10 är ett problem huvudsakligen på våren när gatorna torkar upp. I andra länder används ofta CMA, som ungefär som salt, men mindre aggressivt, håller vägbanan fuktig även då det för övrigt är torrt ute.

Dubbdäcksförbud i Göteborg utan effekt
Motor skriver i en artikel i nr 10.11 om resultatet förra året av dubbdäcksförbud på vissa gator. En uppföljning har visat att förbudet hade ingen effekt på halten PM10.

Rädda för kostnaderna
Politikerna är livrädda för kostnaderna som blir ett resultat av åtgärder som behövs för att lösa problemen. Istället för asfalt som bättre motstår slitaget från däck och dubb, så har man mer och mer övergått till billigare och sämre asfaltkvaliteter (VTI). CMA kostar också pengar, liksom utökad renhållning på gatorna. Man skyller oftast på att renhållningen inte har tillräcklig effekt, men vill inte investera i tillräckligt bra maskiner.

Sen men halkig vinter
Vi har fått uppleva två rejäla vintrar 2009/2010 och 2010/2011 då debatten om dubbdäckens berättigande avtog högst markant. Denna vinter började mycket milt, men när kylan kom så kom även svår halka. Sedan har vintern återgått till en mer normal utveckling med snö och is på gatorna.

Låt dubbdäcken vara!!
De bilister som anser att de kan köra med dubbfria däck (så länge andra river åt dom) må få fortsätta köra utan dubb. Kanske blir de fler med tiden. Men att förbjuda dubbdäck är fel väg att gå. Då riskeras säkerheten på ett sätt som i slutändan kan innebära avsevärt högre kostnader för samhället och sämre luft genom ökad användning av sand än vad man hade tidigare.

Vissa politiker tycks inte ta något som helst ansvar för trafiksäkerheten. De vill bara flirta med folk som inte vet riktigt vad saken gäller. Vill de ha den rena luft de talar om så skall alla former av förbränning upphöra, byggarbetsplatser skall stängas, bilar skall helst inte bromsas, gatorna skall inte sandas och vi skall se till att utlandet också stoppar sin produktion av partiklar som tar sig hit på hög höjd. Nyårsnatten visade dessutom återigen att raketuppskjutning måste också upphöra. En extremt hög spik uppstod för såväl PM10 som för PM2,5 partiklar upp vid midnatt, natten mellan 31 december och 1 januari. Se närmare Stockholms och Uppsala Läns luftvårdsförbunds webbsida slb.nu. De partiklarna är antagligen dessutom hälsofarliga på grund av kemiska substanser, som annars inte finns i partiklar från vägbanan.

Säkerheten också viktig
Om fordonen kan ta sig fram bättre och snabbare är risken stor att de trots allt halkar av vägen i större hastighet än om de hade fått stanna på grund av att de inte får grepp med drivhjulen. Bilar med släp och ledbussar är särskilt utsatta för problem när sidgreppet är otillräckligt. Det är inte ovanligt att stora fordon blåser av vägen vid svår halka. Mårten skriver att även hårda däck klarar sig bra vid en friktion av minst 0,25 och att det räcker att sanda för att uppnå denna friktion. Problemet är när man inte sandar och isen har en friktion av bara 0,05, vilket inte alls är ovanligt när svartisen eller blixthalkan slår till.

Halkan kommer tillbaka

Vi är bara i början på vintersäsongen och det återstår många tillfällen då halkan kan slå till. Värst är det med väder som växlar snabbt mellan minus- och plusgrader. Vägbanorna kan vara kalla samtidigt som det regnar. Att dubbar behövs vid sådant väglag borde alla förstå (även om man kör aldrig så försiktigt!).