VETA logo
Till VETA Hemsida

Livsfarligt om sidgrepp och däck är bättre fram än bak?

Många dödade i sladdolyckor
när nya däck monterats bara på framhjulen.

Sämre stabilitet med antispinn och framhjulsdrift
Förarsupport från VETA
en ideell förening för
forskande trafikproffs
English
English

Dog av minskad fart

Revision
5/11 1997

OBS att bilen hamnat på kurvans insida i många sladdolyckor.
För hög fart är då inte en tillräcklig förklaring.



Figuren nedan visar vilka krafter som vrider bilen omkring sin tyngdpunkt. OBS att snyggare figur och utförligare text finns i Nationalencyklopedin under uppslagsordet 'kursstabilitet'.

Sidkrafter på däcken (S), deras summa eller 'resultant' (F) och dess angreppspunkt (P).

Nationalencyklopedin_kursstabilitet
Klicka på bilden för att se den i större format och ladda hem den (File Save)!

kursstabilitet. Även om avdriften inte märks vid färd rakt fram, så ger den alltid sidkrafter (S) på däcken från vägen. (På liknande sätt uppkommer krafter på flygplan och båtar från omgivande luft och vatten.)
Tillsammans vrider de yttre krafterna bilen (farkosten) omkring tyngdpunkten (T) som om de vore en enda kraftresultant (F) med angreppspunkten P.
Instabilitet (överst): Om bakhjulen har för dåligt sidgrepp, så måste föraren styra i färdriktningen för att minska avdriften och sidkraften på framhjulen. Annars sladdar bilen runt när farten är överkritisk.
Stabilitet (nederst): Om sidgreppet är större bak än fram, så ligger P bakom T - utan att föraren behöver styra. Bilen rätar upp sig själv. Den är kursstabil.


Faktorer, som minskar kursstabiliteten

Kontakta gärna mig (Lennart Strandberg), om du har länkar till andra websidor, som kan hjälpa flera bilister att förstå
varför man plötsligt kan få eller förvärra en bakvagnssladd, exempelvis genom att: Vattenplaning enbart på bakhjulen kan efterliknas med Skid-Car, som har uppfunnits och tillverkas i Sverige.

Omslagsbild till rapporten Olycksrisker och bromskraftfördelning i personbilar (referat här)
av Lennart Strandberg (publikationslista här)
"Meddelande 768" ingår i VTIs publikationsserier. Sladdande och plogande bilar

I alla dessa fall ökar risken för bakvagnssladd ännu mera om framdäcken har bättre väggrepp än bakhjulen. Det finns alltså många möjligheter att bli överraskad.
Man måste nog därför rekommendera alla förare att lära sig känna sladdens förstadier genom körträning på säkra platser utan mötande trafik.


Antispinn

Antispinn minskar drivkrafterna så att drivhjulen inte spinner loss. Liksom fyrhjulsdrift minskar det risken för att man kör fast och ökar sidgreppet på drivhjulen.
Det ökade sidgreppet var också det främsta skälet till att antispinn utvecklades för personbilar - bakhjulsdrivna personbilar.
Även om antispinn inte kan förhindra bakvagnssladdar p.g.a. motorbromsning, så blir det betydligt mindre svansviftande med antispinn i en bakhjulsdriven bil.

Men nu finns antispinn också till många framhjulsdrivna bilar. Ändå kan det bara minska kursstabiliteten. Ökade sidkrafter på framhjulen förstärker ju avdriften, som framgår av figuren ovan. Samma effekt får man om man följer rådet att koppla ur innan man styrt emot sladden.

Trots min mångåriga körerfarenhet som tävlingsförare på isbana snurrade jag in i en hård snövall när jag testkörde en av de första framhjulsdrivna antispinnbilarna på sjöis i början av 90-talet.
Den sladd som jag medvetet provocerat fram blev lite för bred. Normalt häver man den ändå lätt genom att spinna loss framhjulen. Men det gick ju inte med antispinn. När jag då skulle bromsa alla hjulen till låsning för att glida rakt fram på den plogade delen, så såg ABS-datorn till att bilen fortsatte styra av banan. Efter ett halvt varvs gir skulle jag kunna ha backat mig tillbaka (i ca 70km/tim), men det kom jag inte på förrän det slog stopp i den hårt packade snövallen.

Kursstabilitet i officiell olycksstatistik

Olycksstatistiken tyder på att dålig kurshållning skördar flera offer än dålig styr- och bromsförmåga. För genomsnittsföraren tycks det vara särskilt svårt att hålla kursen på vinterväglag. Andelen mötes- och singelolyckor (dålig kursstabilitet) är ju då mycket större än på barmark (vänster stapel i diagrammet).

Olyckstyper och dödade 1988-95
Klicka på bilden för att se den i större format och ladda hem den (File Save)!

Diagrammet togs fram med anledning av en fråga från däckproffset Bertil Sanell. Bertil befarar att överbetoningen av bromsförmåga i motortidningarnas däcktester tvingar fram däck som har sämre sidgrepp än vad som är lämpligt för genomsnittsföraren.
Däcktillverkaren kan nämligen med mönster och dubbplacering (många rader) förbättra bromsförmågan på sidgreppets bekostnad.

plasmalinje

©1996, 1997 VETA ordförande och webmakare Lennart Strandberg.

Framtagningen av denna websida bekostas delvis av VTI i ett projekt
som praktiskt har bedrivits tillsammans med svenska halkbanor och trafikskolor.

Men var vänlig Emaila inte till oss i VETA om allmänna trafikfrågor!
Vi har inga som helst anslag för att serva allmänheten.

Dessbättre finns gott om den varan hos Vägverket och hos NTF


Åter till websidans överdel

URL= http://www.veta.se/girstab.htm
Besök sedan 27/4 1996

Email för webtekniska problem: webmaster@veta.se


Websajten www.veta.se besökt ggr sedan 30/4 1996
VETA Web-guide Imagemap