VETA logo
Till VETA Hemsida
DN DEBATT
29 september 1988
Till Internet i oktober 1996

Dubbdäcksförbudet kostar människoliv

Fakta om däck på Internet

Förarsupport
från VETA
en ideell förening
med forskande
trafikproffs

Revision
21/11 1997

Länkar till kommenterade dödsolyckor på halka
Mixing risk facts, pleasure and random links>
Internet Link Exchange
Member of the Internet Link Exchange
Här blandas riskfakta med nöjen och <slumpade länkar

Utlagt på Internet efter vänligt medgivande av Dagens Nyheter

plasma640

Minska fönsterbredden till linjelängden, så läser du snabbare.

plasma640

Tyvärr har vi under 90-talet fått flera exempel på att myndigheterna nonchalerar naturlagar, fordonsteknik och professionell förarutbildning. Fakta har varit så graverande att de också har publicerats på DAGENS NYHETER Debatt.
2/8 1995: Prestige kostar människoliv
29/7 1996: Livsfarligt satsa på småbilar

Ingen av artiklarna har bemötts öppet på DN Debatt.
Här kanske detta liksom lagtexten kan tolkas som att det är
OK att ha dubbdäck oavsett datum

VARNING (1): Kolla då att inte framhjulen har större dubbutstick och bättre grepp än bakhjulen!
Så har det nämligen sett ut i många tragiska sladdolyckor.

VARNING (2): NTFs utredare påstår att 10km/tim lägre fart på vintern är bättre än att byta från sommar- till vinterdäck (?!)
Så kan man åtminstone tolka centrala NTFs websida om vinterdäck:

Enligt beräkningar skulle en lag om vinterdäck spara tio liv om året i trafiken.
En hastighetssänkning med 10 km/h skulle minska antalet dödade i vintertrafiken med hälften.

Kolla våra testdata med vanliga förare innan du tror på detta och avstår från vinterdäck.

VARNING (3): I stort uppslagna annonser och kampanjer hävdar Vägverket och NTF:
Du hinner stanna om du har 3 sekunders lucka till bilen framför.

På vinterväglag är detta rent önsketänkande som strider mot grundläggande matematik (bild 28kB) .
Skillnaderna mellan olika bilar, däck och förare gör att tidsluckan måste vara mycket större om du inte har bästa tänkbara bromsprestanda.
Det framgick i bromstester med normalförare, som finansierades av Skyltfonden

Fakta om däck på Internet:


Olycksstatistiken (25kB) visar att de mest däckberoende och allvarligaste (singel- och mötes-) olyckorna har drabbat många människor sedan 1988. Då utökades dubbdäcksförbudet till att gälla även i oktober.
Detta var utgångspunkten när följande artikel publicerades på DAGENS NYHETER Debatt med ingress av Göran Beckérus, som då var debattredaktör.

Dubbdäcksförbudet kostar människoliv

Beslutet om att dubbdäcksförbud ska gälla under både april och oktober visar att regeringen inte känner till riskerna. Nu gäller det att utnyttja en möjlighet att kringgå bestämmelserna, uppmanar Lennart Strandberg, professor i teknisk olycksfallsforskning
(tjänstledig från Arbetslivsinstitutet)
- styrelseordförande i den ideella föreningen VETA
och sedan 1/1 1995 frilansande trafiksäkerhetsforskare.

Stora resurser satsas på att upplysa Sveriges bilförare om kvalitativt självklara makrosamband mellan trafikens fart och dess skador. Samtidigt dör och lemlästas många människor i situationer långt under maxfarten, utan att föraren har informerats om de riskhöjande faktorerna i det egna fordonet.

Efter den tragiska bussolyckan i Norge och efter alla problem med tryckluftsbromsar, frågar man sig varför inte deras temperatur är instrumentövervakad liksom motorns. Många säkerhetsrelevanta bilegenskaper förbises såväl vid bilprovningen som i körkortslitteraturen, vilket fordonskunniga trafikpoliser och bilinspektörer kan konstatera ute på vägen. Väsentlig riskinformation tycks inte heller nå regeringen, att döma av de nyligen beslutade dubbdäcksförbuden.

Sjuttiotalets statliga dubbdäcksutredning beräknade att tusentals olyckor per månad kunde förhindrats, om alla bilar haft dubbdäck i oktober och april (Väg- och trafikinstitutet, VTI, rapport 72). Efter revidering några år senare finner man i Vägverkets Meddelande TU 1981:3 "inte stöd för införande av ett totalförbud mot användningen av dubbade däck.".
En monetär värdering visade att det var enbart under perioden 16-30 april, och då bara i södra Sverige, som dubbarna kostade mera i vägslitage än vad de sparade genom färre olyckor. Så avgränsad, skulle en förlängning av dubbförbudet spara mindre än 1 miljon kronor åt samhället, enligt då gällande penning- och människovärden. Alla andra utökningar av dubbförbudet skulle medföra samhällsekonomiska förluster.
Ändå klipper man nu till med dubbdäcksförbud under april i hela landet. Och dessutom i oktober! Jag tror inte regeringen tagit ett sådant beslut, om dessa fakta legat på bordet.

Ett annat obehagligt faktum är svårigheten att förebygga livsfarliga bredsladdar, om man kör en konventionellt bakhjulsdriven bil med sommardäck på isig vägbana. Då räcker det inte med att hålla sig långt under fartgränsen. Om föraren (eller den automatiska farthållaren) justerar gaspådraget för konstant fart där det är backigt, så kommer sladden som ett brev på posten. Både gaspådrag och motorbromsning minskar ju sidgreppet på drivhjulen. Och såväl teori (25kB) som praktik (19kB) visar att bakhjulens sidgrepp måste vara bättre än framhjulens, om bilen alltid ska vara stabil. Bakhjulsdrivna bilar kan därför vridas ur kurs helt utan rattrörelser.

Stabilitetens betydelse för halksäkerheten illustreras av olycksstatistiken för 1985 och -86. Då var andelen mötesolyckor fyra gånger större på vinterväglag (16%) än på torr vägbana (4%). Andelen påkörningar bakifrån etc (upphinnandeolyckor) var lika stor (6%) på båda väglagen. Även dödstalen - 364 personer i möten mot 26 i upphinnande - talar för att de komplexa instabilitets- och sladdningsproblemen (typiska för mötesolyckor) borde få större uppmärksamhet än bromssträckor och styrbarhetsproblem (upphinnandeolyckor).
Jämför stapeldiagrammet för 1988-1995 (25kB)

Situationen nu i oktober blir inte bättre av att sommardäcken hinner bli ännu mera nedslitna, så att risken också ökar för sladd genom modd- eller vattenplanande bakhjul. Under tre regniga sensommarveckor dödades minst åtta personer i sådana olyckor, där den sladdande bilens däckmönster var flera gånger djupare fram än bak. Detta varnar man för både från däckbranschen och i trafiksäkerhetsverkets (TSV) tidigare bestämmelser om fordon. TSV tog bort denna passus för några år sedan, men kunskapen har troligen inte nått särskilt många bilförare.

Även om naturlagar och fordonsteknik ofta nonchaleras i trafiksäkerhetsarbetet, så har trafikförfattningarna hittills lämnat utrymme för bilägare och förare att själva välja säker teknik. Men med det utökade dubbdäcksförbudet tar aningslösheten en livsfarlig vändning. I praktiken kommmer många hyr-, tjänste- och privatbilar att gå odubbade mot ansvarskännande ägares vilja.

För att inte mina värsta farhågor ska besannas, hoppas jag att Sveriges bilister begrundar möjligheten att lagligt köra på dubbdäck oavsett datum. Dubbdäcksförbudet i TSVs regler om fordon har nämligen ett undantag: "Däck med dubbar får inte användas under tiden ... , såvida inte vinterväglag, som motiverar användning av däck med dubbar, råder eller förutses" (min kursivering).
Den samvetsömme dubbanvändaren kan ju betala Vägverket några tioöringar per mil för sitt vägslitage. Dubb efter före!

LENNART STRANDBERG
Professor i teknisk olycksfallsforskning
Verksam vid Väg- och Trafikinstitutet, VTI (då till avhoppet 1994)

DN 29/9 1988


Kontakta gärna Lennart Strandberg om sådant, som behöver läggas till här!

Vill du inte framträda öppet, får du gärna vara anonym genom att lämna dina uppgifter via ett formulär hos VETA ombudsman.
Det E-mailas sedan till oss i VETA av en dator i USA utan att vi kan identifiera avsändaren.


Mer om liknande problem publicerat senare på DAGENS NYHETER Debatt:

plasmalinje
Till Internet med tack till Dagens Nyheter
från VETA ordförande och webmakare Lennart Strandberg.

Levebrödspengar för arbetet med denna websida kommer delvis från VTI
genom ett projekt som praktiskt har bedrivits tillsammans med svenska halkbanor och trafikskolor.

Men var vänlig Emaila inte till oss i VETA om allmänna trafikfrågor!
Vi har inga som helst anslag för att serva allmänheten.

Dessbättre finns gott om den varan hos Vägverket och hos NTF


Åter till denna websidas överdel

URL= http://www.veta.se/dnddubb.htm
Besök sedan 18/10 1996.

Email för webtekniska problem: webmaster@veta.se


Websajten www.veta.se besökt ggr sedan 30/4 1996
VETA Web-guide Imagemap