Varning för dubbdäcksförbud

Ursprungligen publicerat på DN Debatt den 29 september 1988, publicerat på internet efter vänligt medgivande av Dagens Nyheter

Stora resurser satsas på att upplysa Sveriges bilförare om kvalitativt självklara makrosamband mellan trafikens fart och dess skador. Samtidigt dör och lemlästas många människor i situationer långt under maxfarten, utan att föraren har informerats om de riskhöjande faktorerna i det egna fordonet.

Efter den tragiska bussolyckan i Norge och efter alla problem med tryckluftsbromsar, frågar man sig varför inte deras temperatur är instrumentövervakad liksom motorns. Många säkerhetsrelevanta bilegenskaper förbises såväl vid bilprovningen som i körkortslitteraturen, vilket fordonskunniga trafikpoliser och bilinspektörer kan konstatera ute på vägen. Väsentlig riskinformation tycks inte heller nå regeringen, att döma av de nyligen beslutade dubbdäcksförbuden.

Sjuttiotalets statliga dubbdäcksutredning beräknade att tusentals olyckor per månad kunde förhindrats, om alla bilar haft dubbdäck i oktober och april (Väg- och trafikinstitutet, VTI, rapport 72). Efter revidering några år senare finner man i Vägverkets Meddelande TU 1981:3 ”inte stöd för införande av ett totalförbud mot användningen av dubbade däck.”.
En monetär värdering visade att det var enbart under perioden 16-30 april, och då bara i södra Sverige, som dubbarna kostade mera i vägslitage än vad de sparade genom färre olyckor. Så avgränsad, skulle en förlängning av dubbförbudet spara mindre än 1 miljon kronor åt samhället, enligt då gällande penning- och människovärden. Alla andra utökningar av dubbförbudet skulle medföra samhällsekonomiska förluster.
Ändå klipper man nu till med dubbdäcksförbud under april i hela landet. Och dessutom i oktober! Jag tror inte regeringen tagit ett sådant beslut, om dessa fakta legat på bordet.

Ett annat obehagligt faktum är svårigheten att förebygga livsfarliga bredsladdar, om man kör en konventionellt bakhjulsdriven bil med sommardäck på isig vägbana. Då räcker det inte med att hålla sig långt under fartgränsen. Om föraren (eller den automatiska farthållaren) justerar gaspådraget för konstant fart där det är backigt, så kommer sladden som ett brev på posten. Både gaspådrag och motorbromsning minskar ju sidgreppet på drivhjulen. Och såväl teori som praktik visar att bakhjulens sidgrepp måste vara bättre än framhjulens, om bilen alltid ska vara stabil. Bakhjulsdrivna bilar kan därför vridas ur kurs helt utan rattrörelser.

Stabilitetens betydelse för halksäkerheten illustreras av olycksstatistiken för 1985 och -86. Då var andelen mötesolyckor fyra gånger större på vinterväglag (16%) än på torr vägbana (4%). Andelen påkörningar bakifrån etc (upphinnandeolyckor) var lika stor (6%) på båda väglagen. Även dödstalen – 364 personer i möten mot 26 i upphinnande – talar för att de komplexa instabilitets- och sladdningsproblemen (typiska för mötesolyckor) borde få större uppmärksamhet än bromssträckor och styrbarhetsproblem (upphinnandeolyckor).

Situationen nu i oktober blir inte bättre av att sommardäcken hinner bli ännu mera nedslitna, så att risken också ökar för sladd genom modd- eller vattenplanande bakhjul. Under tre regniga sensommarveckor dödades minst åtta personer i sådana olyckor, där den sladdande bilens däckmönster var flera gånger djupare fram än bak. Detta varnar man för både från däckbranschen och i trafiksäkerhetsverkets (TSV) tidigare bestämmelser om fordon. TSV tog bort denna passus för några år sedan, men kunskapen har troligen inte nått särskilt många bilförare.

Även om naturlagar och fordonsteknik ofta nonchaleras i trafiksäkerhetsarbetet, så har trafikförfattningarna hittills lämnat utrymme för bilägare och förare att själva välja säker teknik. Men med det utökade dubbdäcksförbudet tar aningslösheten en livsfarlig vändning. I praktiken kommmer många hyr-, tjänste- och privatbilar att gå odubbade mot ansvarskännande ägares vilja.

För att inte mina värsta farhågor ska besannas, hoppas jag att Sveriges bilister begrundar möjligheten att lagligt köra på dubbdäck oavsett datum. Dubbdäcksförbudet i TSVs regler om fordon har nämligen ett undantag: ”Däck med dubbar får inte användas under tiden … , såvida inte vinterväglag, som motiverar användning av däck med dubbar, råder eller förutses” (min kursivering).

Den samvetsömme dubbanvändaren kan ju betala Vägverket några tioöringar per mil för sitt vägslitage. Dubb efter före!

LENNART STRANDBERG
Professor i teknisk olycksfallsforskning
Verksam vid Väg- och Trafikinstitutet, VTI (-1994*)

DN 29/9 1988

*2000 Professor i färdsäkerhet, Linköpings universitet
Verksam i eget företag, stop.se

5 reaktion på “Varning för dubbdäcksförbud

  1. Pingback: Dubbdäck räddar liv | VETA

  2. Pingback: Dubbdäck som syndabock 3.0 « Bildrullen

  3. Pingback: Tyskar ler: Partikeltopp även med dubbförbud « Bildrullen

  4. Pingback: Länder utan dubbdäck har samma partikelproblem | VETA

  5. Pingback: Hjulkalendern 4: Vinterdäck är olika | Bildrullen – med Lennart Strandberg

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Följande HTML-taggar och attribut är tillåtna: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>