Så börjar en fällknivsolycka

Halkolyckor med EU-tradare som viker ihop sig har drabbat Sverige ännu en vinter. Här visar vi hur föraren måste vrida så mycket på ratten, att dragbilen trycks in mot trailern som bladet i en fällkniv, när framhjulen sedan får fäste.

Understeering tractor on slippery road in first phase of a jackknife with semitrailer.

Trots maximal styrvinkel räcker inte girmomentet i vändskivan från framhjulens sidkrafter för att få dragbilen att ta styrning. Om väggreppet plötsligt blir bättre övergår understyrningen med ett ryck till överstyrning. Då kan ekipaget snabbt vika ihop sig som en fällkniv.

I demokörningarna på videon gick det sakta och föraren hann styra emot. Men det krävs nog övermänsklig snabbhet med ratten för att i landsvägsfart hejda en påbörjad fällkniv, jackknife på engelska.


Videofilmen börjar här spela efter 27 sekunders beskrivning av de två ekipagen, som har olika axelavstånd. Se det genom att starta om videon eller dra tidsknappen bakåt! 

Genom att kombinera förarerfarenheter med fordonsdynamisk och vägteknisk forskning har vi i VETA upptäckt flera tekniska möjligheter att minska risken för fällknivsolyckor med ledade tunga fordon. Mer om det hittar du på veta.se med taggen jackknife.

VETA mot nytt vinterdäckskrav

Simulation of Single Lane Change with Tractor-Semitrailer resulting in Jackknife and Trailer Swing

Nästa vinter ska tunga fordon ha vinterdäck på alla hjul. Det tycker regeringen, som vill ställa samma krav på fordon oavsett viktsgränsen 3,5 ton. Men vi i VETA sätter tummen ned för förslaget i Näringsdepartementets remiss.

Varför då då? Det får du veta i vårt kluriga remissvar. Där förklarar vi hur EU-regler och omedveten okunnighet kan öka olycksriskerna för den tunga trafiken när det är halt.

När den korta dragbilen styrs längs den streckade linjen börjar den tyngre och trögare påhängsvagnen att pendla. Ekipaget viker först ihop sig som en fällkniv (jackknife på engelska). Pendlingen fortsätter sedan i fullt utvecklade släpsladdar (trailer swing).*

Prenumerera på bloggen, så får du mejl vid kommande artiklar om detta komplexa ämne. Remissvaret finns nu att ladda ned via inlägget 180124.

*) Animeringen skapad med Trucksim
av Mårten Johansson, Johan Granlund och Per Thomson.

Superbilskrasch: TV glömde naturlag?

Även på barmark kan man överraskas av sladd. Det blev flera förare av superbilar medvetna om under söndagen i Japan. Men fortkörning kan knappast förklara olycksförloppet.

Webb-TV hos DN och videon härintill från söndagens krasch i Japan med åtta Ferrari visar att bilvraken har hamnat på insidan av motorvägskurvan. Då är det knappast för hög fart som har triggat förloppet. Inte heller måndagens alla halkolyckor i södra Sverige har en så enkel förklaring.

Superbilskraschen ”ska ha inträffat när en av Ferrari-förarna tappade kontrollen på den våta vägbanan” enligt Expressen. I Aftonbladet tros jättekraschen ”ha orsakats av en Mercedes som kört mot trafiken.”

Trots bilvrakens läge på kurvans insida antyds hög fart som orsak i speakertexten till webb-TV exempelvis hos SvD.

Okunnigheten om den komplexa bilfysiken och haveridynamiken blir mer problematisk när ”fortkörning” och liknande förenklingar används som undanflykt från betalningsansvar hos försäkringsbolag i tvister mot enskilda trafikanter.

Även hos trafiksäkerhetsansvariga myndigheter är den slarvige trafikanten en bekväm syndabock. Se länkar i artiklarna med etiketten myndighetsmiss på bildrullen.se.

Bil sladdar och välter av fartvinden

På vinterväglag behöver det inte storma för att bussar, bilar och släpvagnar ska blåsa av vägen redan i låg fart. I högre fart kan fordon med olämplig viktfördelning och karossform bli instabila, sladda och volta även på barmark.
Det illustrerar videon här intill från ett rekordförsök.

Trevligare läsning om Adventsstormen ‘Berit’ erbjuder Joakim Ewenson, webmaster och styrelseledamot i VETA.

Nu följer ett utdrag från min artikel på bildrullen.se 27 november 2011

Observera att bilen först sladdar innan den lättar från marken.
Händelseförloppet förklaras med förenklad bilfysik i originalartikeln på bildrullen.se.

Hur stora är då luftkrafterna? Det kan man sätta siffror på med en formel från aerodynamiken. Det här räkneexemplet svarar på om en människa kan stå stilla på is när det stormar. Se artikeln om Karolina som nästan blåste bort.

Att fordons vindkänslighet är särskilt problematisk på vinterväglag har jag försökt förklara i flera av mina artiklar på Newsmill. Och att vädret påbjuder vaksamhet framgår i massmedia.
Ett 40-tal länkar till olika nätartiklar om Adventsstormen ‘Berit’ finns i originalartikeln.