Etikettarkiv: haveri

Superbilskrasch: TV glömde naturlag?

Även på barmark kan man överraskas av sladd. Det blev flera förare av superbilar medvetna om under söndagen i Japan. Men fortkörning kan knappast förklara olycksförloppet.

Webb-TV hos DN och videon härintill från söndagens krasch i Japan med åtta Ferrari visar att bilvraken har hamnat på insidan av motorvägskurvan. Då är det knappast för hög fart som har triggat förloppet. Inte heller måndagens alla halkolyckor i södra Sverige har en så enkel förklaring.

Superbilskraschen ”ska ha inträffat när en av Ferrari-förarna tappade kontrollen på den våta vägbanan” enligt Expressen. I Aftonbladet tros jättekraschen ”ha orsakats av en Mercedes som kört mot trafiken.”

Trots bilvrakens läge på kurvans insida antyds hög fart som orsak i speakertexten till webb-TV exempelvis hos SvD.

Okunnigheten om den komplexa bilfysiken och haveridynamiken blir mer problematisk när ”fortkörning” och liknande förenklingar används som undanflykt från betalningsansvar hos försäkringsbolag i tvister mot enskilda trafikanter.

Även hos trafiksäkerhetsansvariga myndigheter är den slarvige trafikanten en bekväm syndabock. Se länkar i artiklarna med etiketten myndighetsmiss på bildrullen.se.

Inga marginaler utanför asfaltskanten

Igår, 30 nov, var jag vittne till en otäck olycka där en man på en EU-moppe antagligen blåste av vägen, hamnade utanför asfaltskanten, sladdade i den våta leran och kastades tillbaka över vägbanan. Där tappade han kontrollen och slog runt ett par gånger. Jag var precis bakom, stannade och gick fram för att se hur han mår. Jag ringde omedelbart 112 när jag förstod att han inte kunde resa sig. Hjälmen hade han tappat i fallet, men det verkade bara vara skador på det ena benet. Skotern läckte bensin och låg mitt i vägen så den flyttade jag.

Räddningstjänsten, som bara ligger 2-3 km därifrån var på plats inom några få minuter. Vägen stängdes av och de gjorde sitt. Jag ombads vänta på polisen, men de var inte i närheten så jag fick åka.

På bilden, tagen dagen efter, ser man skoterns sladdspår överst. Asfaltkanten är nästan omöjlig att se eftersom vägen övergår successivt till lera.

Mannen hade tur i oturen. Hade någon just kört om honom hade han kunnat kollidera med bilen, i värsta fall hamna under hjulen på en lastbil. Han hade också kunnat hamna på motsatta vägbana i mötande trafik.

Vägen är Rv 27 vid infarten till Gislaved inom tätorten. Visserligen bygger man nu en ny väg utanför Gislaved, men denna infart kommer att finnas kvar. Man måste fråga sig om marginalerna utanför den markerade vägbanan skall vara så små och dessutom successivt övergå i slirig lera. Som synes växer det gräs strax utanför.

Det var en av Räddningstjänstens mannar som gjorde bedömningen att han blåste av vägen. Det blåste kastbyar från det hållet. Jag låg cirka 50 meter bakom, så han behövde inte väja för mig. Bilden av hur han far runt i luften kommer att sitta på näthinnan länge.

Bil sladdar och välter av fartvinden

På vinterväglag behöver det inte storma för att bussar, bilar och släpvagnar ska blåsa av vägen redan i låg fart. I högre fart kan fordon med olämplig viktfördelning och karossform bli instabila, sladda och volta även på barmark.
Det illustrerar videon här intill från ett rekordförsök.

Trevligare läsning om Adventsstormen ‘Berit’ erbjuder Joakim Ewenson, webmaster och styrelseledamot i VETA.

Nu följer ett utdrag från min artikel på bildrullen.se 27 november 2011

Observera att bilen först sladdar innan den lättar från marken.
Händelseförloppet förklaras med förenklad bilfysik i originalartikeln på bildrullen.se.

Hur stora är då luftkrafterna? Det kan man sätta siffror på med en formel från aerodynamiken. Det här räkneexemplet svarar på om en människa kan stå stilla på is när det stormar. Se artikeln om Karolina som nästan blåste bort.

Att fordons vindkänslighet är särskilt problematisk på vinterväglag har jag försökt förklara i flera av mina artiklar på Newsmill. Och att vädret påbjuder vaksamhet framgår i massmedia.
Ett 40-tal länkar till olika nätartiklar om Adventsstormen ‘Berit’ finns i originalartikeln.