Partikelhalterna ökar trots dubbdäcksförbud

Motormännen skriver idag på UNT Debatt om dubbdäcksförbudet på delar av Vaksalagatan och Kungsgatan i Uppsala, som införts i syfte att minska halterna av PM10-partiklar. Trots förbudet har inte halterna minskat, utan istället ökat trots att andelen fordon med dubbdäck minskat!

Dubbdäcksförbudet på delar av Vaksalagatan och Kungsgatan infördes 2010 i syfte att minska halterna av PM10-partiklar. Trots det överskreds miljökvalitetsnormerna hela 40 gånger under 2011. Överskridande ska endast få ske vid 35 dygn om året enligt Naturvårdsverkets krav. Det innebär en klar försämring jämfört med 2010, då miljökvalitetskraven överskeds 29 gånger.

Läs gärna hela debattartikeln som alltså finns i dagens upplaga av Uppsala Nya Tidning eller på webben via länken ovan.

Länder utan dubbdäck har samma partikelproblem

Förhöjd partikelhalt på våren skylls återigen på dubbdäcken. Det ger respit med dyrare och politiskt mer besvärliga åtgärder. Men snart kanske media upptäcker att samma problem finns i Tyskland och i andra länder med dubbförbud.

Frågorna är många:

  • Varför nämns inte flera faktorer än däckdubbar?
  • Varför får inte media veta att vårtoppen i luftburna partiklar är ett lika stort problem i länder utan dubbdäckstrafik?
  • Varför varnar man inte för hälsoriskerna med mindre partiklar – t.ex. från saltlösningar – som täcker större lungyta per viktsenhet?

Men det tycks bara finnas ett svar från de förmenta miljövänner, som nu träder fram i media:

Dubbdäck utgör hälsofara  (DN, GP, SvD, SVT)

Läs mer i mina tidigare artiklar om dubbdäck på DN Debatt 1988, Newsmill, Bildrullen.se och på andra webbplatser.

Inlägget är hämtat från bildrullen.se som tillfälligt hade problem med publiceringen

Byt till sommardäck

I södra Sverige ser väderprognosen positiv ut vad gäller risken för att råka ut för vinterväglag. Risken kan dock finnas om det blir kallt till exempel på natten och det är risk för isbildning på vägytan. En polis är fri att själv avgöra om vinterväglag råder och således fram till den 31 mars kan man råka illa ut om man har satt på sommardäcken och ertappas med dom.

Dubbdäcken sliter onödigt mycket nu när det är barmark och framförallt slits dubben. En fördel är att dubbutsticket ökar om det är torrt ute eftersom däckslitaget då blir större än dubbslitaget och dubben kryper fram. Många års testning av dubbdäck har visat detta förhållande. Då har man bra utstick till nästa säsong förutsatt att däcken inte är alltför slitna. De bör ha minst 5 mm kvarvarande mönsterdjup för att anses som acceptabla vinterdäck.

Nu går jag ut och byter till sommardäck.

Kändis ute på det hala

I Dagens Industri finns en artikel om Swedbanks VD Michael Wolf, som körde från Stockholm till Kolmården en tidig morgon med en redaktör från DI som passagerare. Hon, Johanna Saldert, beskriver hur Wolf plötsligt i 110 km/t slår till bromsarna allt vad han orkar, men det händer inget. En bilkö 500 meter längre fram kommer allt närmare. Till slut lyckas Wolf styra åt sidan och passerar 5 bilar i kön. Sannolikt var det bättre grepp närmare diket. Alltså en bromssträcka på bortåt 550 meter på en av Sveriges mest trafikerade motorvägar. Blankis kan således uppträda när som helst och var som helst.

Vi vet ju inte vad det var för däck på bilen, en Audi  lånebil eftersom Wolfs egen bil stod på verkstad. I sämsta fall var det sommardäck, men man skall väl inte beskylla Autoplan (Swedbanks eget leasingföretag) för att låna ut olagliga bilar. Nej, troligtvis är det de underbara miljövänliga dubbfria vinterdäcken som vissa politiker och myndigheter påstår är lika bra som dubbdäck. Vad utsätter vi oss inte för i tron att vi skonar miljön. Egentligen borde vägen ha varit saltad eller sandad, men båda åtgärder är också negativa för miljön.

En enkel beräkning av friktionen utifrån artikelns uppgifter om hastighet och bromssträcka ger vid handen att det rör sig om en friktionskoefficient på 0,09, således ett värde man får med odubbade däck på blankis. Med bra dubbdäck (nordiska) hade bromssträckan blivit i sämsta fall hälften. Dessutom hade dubbarna rivit i isen så att nästa bils däck hade fått något att greppa i. Som det nu var så polerade Hr Wolfs däck isen ännu mer för bakomliggande bilar. Det kanske var det han själv råkade ut för som följd av att flera före honom hade bromsat, med odubbade däck.

Det här är en av de bästa praktiska exemplen från det verkliga livet där man ser att bromssträckor på över en halv kilometer är ingen myt. Artikeln var mycket intressant i övrigt också och kan rekommenderas.

Avslutningsvis kan jag nämna att jag har själv råkat ut för samma väglag på samma vägsträcka utanför Nyköping. Den gången hade polisen stoppat trafiken en stund medan saltbilen körde. Jag klarade mig kanske tack vare att jag var medveten om att temperaturen var farligt nära minusgrader. Jag körde försiktigt. Naturligtvis hade jag ju dubbdäck också.

fc Bromsträckor vid olika friktionskoefficienter fr 90 km/h meter beskrivningarna nedan är inte exakta och kan variera med olika beläggningar. Gäller med däck utan dubb
0,05 637 extremt hal is
0,10 319 hal is
0,15 212
0,20 159 ruggad is
0,25 127
0,30 106 skrovlig vägbana med ishinna
0,35 91
0,40 80
0,45 71
0,50 64 våt slät asfalt

Nya lagar för yrkestrafik och taxi

Återigen kommer nya lagar för att anpassa oss efter regler som EU har bestämt. Denna gång är det lagar som reglerar yrkestrafik och taxi. Men en del andra lagar berörs också av ändringar p.g.a. dessa regler. För den som kommer att beröras inom detta område  läs gärna valda delar i denna prop 2011/12:80 Öppna länken och bläddra i den 314 sidor stora filen som finns i pdf-format. De nya reglerna föreslås träda i kraft den 1 maj 2012, utom i fråga om den nya 8 a § lagen (2001:558) om vägtrafikregister som föreslås träda ikraft den 1 januari 2013.

Ensidigt om dubbdäck

I SvD skriver Anna Gustavsson den 11 februari om bland annat dubbdäck och kopplingen till PM10, dvs ganska grova partiklar som finns i luften. Hon berör överhuvudtaget inte de riktigt små partiklarna, s.k. nanopartiklar från förbränning (avgaser mm) som lätt kommer ner i lungorna och ut i blodet och som är bevisligen farliga för hälsan. På hårt trafikerade gator som Hornsgatan i Stockholm kan det ibland finnas så mycket som över 100 miljoner sådana partiklar per liter luft. Tänk att man ständigt andas ner detta i lungorna om man går på en sådan gata. En liter luft får man i sig snabbt!

Säkerheten borta
Anna Gustavsson berör heller inte med ett ord frågan om säkerheten om dubbdäcken skulle tas bort. VTI har visat att det leder till ett ökat antal dödsolyckor, olyckor där människor i alla åldrar kan dö när som helst. Dålig luft ger inte den effekten, möjligen kan den förkorta livet hos människor som närmar sig livets slutpunkt.

Partiskhet
Det är förvånande att en journalist kan vara så partisk som Anna är. Hon tycks gå Naturskyddsföreningens ärenden utan att ifrågasätta konsekvenserna. Är det inte en journalists skyldighet att skriva utifrån alla aspekter?

Dubbdäck en begränsad faktor
Anna skriver som om man körde med dubbdäck året runt. Så är det naturligtvis inte. Inte ens på vintern har dubbdäck någon större effekt på produktionen av PM10 i luften. Så länge det är fuktigt så hålls de grövre partiklarna nere på marken. PM10 är ett problem huvudsakligen på våren när gatorna torkar upp. I andra länder används ofta CMA, som ungefär som salt, men mindre aggressivt, håller vägbanan fuktig även då det för övrigt är torrt ute.

Dubbdäcksförbud i Göteborg utan effekt
Motor skriver i en artikel i nr 10.11 om resultatet förra året av dubbdäcksförbud på vissa gator. En uppföljning har visat att förbudet hade ingen effekt på halten PM10.

Rädda för kostnaderna
Politikerna är livrädda för kostnaderna som blir ett resultat av åtgärder som behövs för att lösa problemen. Istället för asfalt som bättre motstår slitaget från däck och dubb, så har man mer och mer övergått till billigare och sämre asfaltkvaliteter (VTI). CMA kostar också pengar, liksom utökad renhållning på gatorna. Man skyller oftast på att renhållningen inte har tillräcklig effekt, men vill inte investera i tillräckligt bra maskiner.

Sen men halkig vinter
Vi har fått uppleva två rejäla vintrar 2009/2010 och 2010/2011 då debatten om dubbdäckens berättigande avtog högst markant. Denna vinter började mycket milt, men när kylan kom så kom även svår halka. Sedan har vintern återgått till en mer normal utveckling med snö och is på gatorna.

Låt dubbdäcken vara!!
De bilister som anser att de kan köra med dubbfria däck (så länge andra river åt dom) må få fortsätta köra utan dubb. Kanske blir de fler med tiden. Men att förbjuda dubbdäck är fel väg att gå. Då riskeras säkerheten på ett sätt som i slutändan kan innebära avsevärt högre kostnader för samhället och sämre luft genom ökad användning av sand än vad man hade tidigare.

Värre halka utan dubbdäck

SvD rapporterar om svår halka och många olyckor som följd på nyårsdagens kväll, särskilt i och runt Stockholm. På grund av dubbförbudet som börjat införas i Stockholm, i första omgången på Hornsgatan, ökar andelen bilar med dubblösa däck. Däck utan dubb slirar i halkan och förvärrar den för bilar som kommer efter. Blir det för många bilar med dubblösa däck så blir det till slut så halt att ingen åker säkert.

Vissa politiker tycks inte ta något som helst ansvar för trafiksäkerheten. De vill bara flirta med folk som inte vet riktigt vad saken gäller. Vill de ha den rena luft de talar om så skall alla former av förbränning upphöra, byggarbetsplatser skall stängas, bilar skall helst inte bromsas, gatorna skall inte sandas och vi skall se till att utlandet också stoppar sin produktion av partiklar som tar sig hit på hög höjd. Nyårsnatten visade dessutom återigen att raketuppskjutning måste också upphöra. En extremt hög spik uppstod för såväl PM10 som för PM2,5 partiklar upp vid midnatt, natten mellan 31 december och 1 januari. Se närmare Stockholms och Uppsala Läns luftvårdsförbunds webbsida slb.nu. De partiklarna är antagligen dessutom hälsofarliga på grund av kemiska substanser, som annars inte finns i partiklar från vägbanan.

Bilprovningen kommer att delas.

På nästa bolagsstämma kommer regeringen att föreslå att Bilprovningen som verkat i monopol sedan 1965 ska delas.
Förslaget går ut på att 2 aktörer utöver gamla Bilprovningen ska ta hand om befintligt stationsnät. Ett förslag kommer att presenteras av representanter från regeringen vid bolagsstämman i januari. Regeringens ställningstagande redovisas här.

Lastbilar halkar av vägen

Nu när det blir blixthalka igen så halkar lastbilarna av vägen. I en artikel i tidningen På Väg skriver Mårten Johansson, teknikchef hos Sveriges Åkeriföretag, att det är bra att Regeringen har beslutat om vinterdäckskrav på tunga fordon. Men man har prioriterat framkomligheten genom att begränsa kravet till drivaxeln. Avsikten är att förhindra stopp i trafiken på grund av att lastbilar och bussar inte kan ta sig fram.

Säkerheten också viktig
Om fordonen kan ta sig fram bättre och snabbare är risken stor att de trots allt halkar av vägen i större hastighet än om de hade fått stanna på grund av att de inte får grepp med drivhjulen. Bilar med släp och ledbussar är särskilt utsatta för problem när sidgreppet är otillräckligt. Det är inte ovanligt att stora fordon blåser av vägen vid svår halka. Mårten skriver att även hårda däck klarar sig bra vid en friktion av minst 0,25 och att det räcker att sanda för att uppnå denna friktion. Problemet är när man inte sandar och isen har en friktion av bara 0,05, vilket inte alls är ovanligt när svartisen eller blixthalkan slår till.

Halkan kommer tillbaka

Vi är bara i början på vintersäsongen och det återstår många tillfällen då halkan kan slå till. Värst är det med väder som växlar snabbt mellan minus- och plusgrader. Vägbanorna kan vara kalla samtidigt som det regnar. Att dubbar behövs vid sådant väglag borde alla förstå (även om man kör aldrig så försiktigt!).