Partikelhalterna ökar trots dubbdäcksförbud

Motormännen skriver idag på UNT Debatt om dubbdäcksförbudet på delar av Vaksalagatan och Kungsgatan i Uppsala, som införts i syfte att minska halterna av PM10-partiklar. Trots förbudet har inte halterna minskat, utan istället ökat trots att andelen fordon med dubbdäck minskat!

Dubbdäcksförbudet på delar av Vaksalagatan och Kungsgatan infördes 2010 i syfte att minska halterna av PM10-partiklar. Trots det överskreds miljökvalitetsnormerna hela 40 gånger under 2011. Överskridande ska endast få ske vid 35 dygn om året enligt Naturvårdsverkets krav. Det innebär en klar försämring jämfört med 2010, då miljökvalitetskraven överskeds 29 gånger.

Läs gärna hela debattartikeln som alltså finns i dagens upplaga av Uppsala Nya Tidning eller på webben via länken ovan.

Länder utan dubbdäck har samma partikelproblem

Förhöjd partikelhalt på våren skylls återigen på dubbdäcken. Det ger respit med dyrare och politiskt mer besvärliga åtgärder. Men snart kanske media upptäcker att samma problem finns i Tyskland och i andra länder med dubbförbud.

Frågorna är många:

  • Varför nämns inte flera faktorer än däckdubbar?
  • Varför får inte media veta att vårtoppen i luftburna partiklar är ett lika stort problem i länder utan dubbdäckstrafik?
  • Varför varnar man inte för hälsoriskerna med mindre partiklar – t.ex. från saltlösningar – som täcker större lungyta per viktsenhet?

Men det tycks bara finnas ett svar från de förmenta miljövänner, som nu träder fram i media:

Dubbdäck utgör hälsofara  (DN, GP, SvD, SVT)

Läs mer i mina tidigare artiklar om dubbdäck på DN Debatt 1988, Newsmill, Bildrullen.se och på andra webbplatser.

Inlägget är hämtat från bildrullen.se som tillfälligt hade problem med publiceringen

Lästips i Svenska Dagbladet

Johan Ingerö, skribent på ledarredaktionen på Svenska Dagbladet har idag en artikel om dubbdäcksförbudet, lika tandlöst som trafikfarligt som rubriken säger!

Vintern är åter över oss, och blixthalkan – svartisen som den ibland kallas – har redan skördat sina första offer. Synbart obekymrade om detta fortsätter kommunpolitiker som Ulla Hamilton (M) i Stockholm sitt korståg mot dubbdäck.

För att läsa hela artikeln, så får man klicka sig vidare till artikeln på SvD, ”Dubbförbudet lika tandlöst som trafikfarligt”.

Tyst om dubbdäck

I år har, till skillnad från tidigare år, debatten om dubbdäckens vara eller icke vara fört en tynande tillvaro. De senaste två vintrarna var kalla och med mycket snö och is på vägarna. Vi minns återkommande reportage om svårigheter för trafiken att ta sig fram, bussar och lastbilar som halkade av vägen. Erfarenheterna från dessa två vintrar har säkert satt spår, inte bara hos medvetna bilister, utan även hos politiker och myndigheter som har att ansvara för trafiksäkerheten, icke enbart miljön. I år ser det ut som vi får en mildare vinter, men den kan vara minst lika farlig då temperaturen ofta pendlar runt noll.

Bromsträckans beroende av temperaturen för dubbade resp. odubbade däck på slät is visar att dubbeffekten är störst vid mindre kyla

Första allvarliga olyckan i Småland i halka

Innan jag hann publicera detta inlägg händer den första allvarliga halkolyckan i Småland. Kolla här för att läsa mer. Läs också gärna min blogg där det finns flera aktuella länkar till tidningar och även en debattartikel i AB skriven av Lars Beckman och Ulf Berg, båda (M).

Tidningars däcktestare eniga om dubbdäckens betydelse

Däcktester med vinterdäck publiceras varje år i oktober av flera olika tidningar. En del är samma test i olika tidningar, beroende på att det är dyrt att göra seriösa tester av däck och mindre tidningar har inte råd och avstår hellre än att göra subjektiva bedömningar. Tidningarna är tämligen överens om att dubbdäck är överlägsna på is. De har även uppmärksammat att dubbdäcken ökar greppet för de odubbade däcken. Skulle alla köra dubblöst så skulle det bli successivt halare för varje bil som bromsar, svänger eller accelererar.

Skillnaderna mellan olika däck anpassade för det nordiska klimatet kan vara relativt små. Kompromisserna mellan isgrepp och våtgrepp kan skilja en del för olika däck och däckens köregenskaper på just den bil som används för testerna kan variera. Man får således ta testerna med en nypa salt. Det mest betydelsefulla resultatet för konsumenten är att kunna sålla bort däck som inte är anpassade för vårt klimat, samt att få en förståelse för vad det kan betyda om man väljer dubblöst. Kanske bör man helt enkelt stanna  hemma vid isigt väglag, för att åka buss är ingen garanti att man kommer fram.

Debattartikel i Ny Teknik

En av de få debattartiklarna i ämnet vinterdäck och dubbdäck i synnerhet, finns publicerad hos tidningen Ny Teknik, dels i en förkortad version på debattsidan i nummer 44/2011 av tidningen, dels i fullversion på nätet. Artikeln är skriven av undertecknad och med referens till VETA. Läs gärna artikeln, den förklarar bland annat de verkliga orsakerna till att man måste minska PM10-halter (luftburna partiklar) och där EU är inblandade. I Sverige angriper man endast dubbdäcken trots att trafiksäkerheten påverkas negativt. I andra länder löser man problemen på andra sätt. Även länder utan dubbdäck har problem med PM10.

Miljözoner utreds i Stockholm

Bakgrunden till artikeln är det uppdrag som några politiker gav Trafik- och Renhållningsnämnden i Stockholms stad att ta fram förslag om miljözon för dubbdäck. Man lutar sig mot Regeringens tidigare beslut att låta kommunerna själva reglera dubbdäcksanvändningen genom att förbjuda dubbdäck inom givna zoner. Beslutet är mycket egendomligt med tanke på att kommunerna saknar kompetens om de konsekvenser för trafiksäkerheten såväl i staden som i kranskommunerna, som lokala dubbförbud kan få.

Nyligen lämnade Trafik- och Renhållningsnämnden i Stockholm ett svar på uppdraget. Den finns att läsa här. Svaret ger bland annat en tidtabell för åtgärder:

  • förbudet på Hornsgatan bibehålles 2011/2012
  • 2012/2013 införs förbud på ytterligare gator
  • 2014/2015 införs förbud i större områden

Men, man reserverar sig också för att en minskning av dubbdäcksanvändningen kan innebära att utökade förbud kanske inte är nödvändiga. Kanske vill man gå försiktigt fram, trots vissa politikers iver att få bort dubbdäcken helt, oavsett konsekvenserna för säkerheten.