Om Halvard Nilsson

Däckspecialist och tidigare utvecklingschef vid Gislaved Däck, Gislaved. Sysslar också med astronomi, främst med astrofotografering. Fritids sysslor för övrigt är golf på sommaren och bowling på vintern

3 dagar i mellandagarna minskar trängselskatten i Göteborg trafiken!

Göteborgs trängselskatt

Miljöförvaltningen i Göteborg lämnar förvillande information för att uppnå egna politiska syften.. Onsdag den 2 januari var första dagen för trängselskatt i Göteborg, således mitt i mellandagarna då många är lediga. Tre dagar senare, lördag den 5 januari går man ut i Göteborgs Posten med uppgiften om att ”Prognoserna slår in – trafiken minskar”. Ett mer korkat uttalande är svår att finna med tanke på att endast tre vardagar passerat och att dessa ligger mitt i mellandagarna. Många har ledigt och de som kör, åker kanske inte sin normala väg. Ett sådant uttalande får komma först efter en längre utvärderingsperiod. Uttalandet nu skapar endast sämre förtroende för myndigheten.

Dumt uttalande av Trafikkontoret

I GP säger Anders Roth, miljöchef::

Trafiken på de smala och krokiga vägarna mellan Klareberg och Lillhagen, Gamla Böneredsvägen och Lerbäcksvägen, har ökat med 50 procent sedan trängselskatten infördes.

– Det är ungefär vad vi räknade med, säger Anders Roth, miljöchef på trafikkontoret. Men blir ökningen större måste vi överväga trafikdämpande åtgärder

Det kan vara sänkta hastighetsgränser, avsmalningar och vägbulor.

Göteborg vill bli av med bilarna helt

Av detta uttalande kan man inte annat än dra slutsatsen att man vill helst bli av med bilarna helt och hållet, och kanske är det så i en framtid i större städer, men först måste man skapa förutsättningar för en sådan vision.

Roths omedelbara tanke att göra det svårare och sannolikt trafikfarligare att åka på småvägar genom att införa avsmalningar och bulor kan inte vara den rätta vägen. Han bidrar endast till att förlöjliga myndigheten i folks ögon.

 

Politiska syften motarbetar trafiksäkerheten

I DN den 31 maj skriver vänsterpartister i Stockholm att de kräver att dubbdäck förbjuds i hela Stockholms innerstad. De far med felaktigheter, för att inte säga rena osanningar, för att hävda sin mening utan att ta den minsta hänsyn till trafiksäkerheten. Artikeln är så tendentiös att den är knappt värd att kommentera. Men ändå, trafiksäkerheten får man bara inte helt bortse ifrån i en miljödebatt där man dessutom bortser från andra mycket farligare effekter. Nanopartiklarna, som avges av avgaserna och som det kan finnas ett hundra miljoner av i en liter luft som man inandas, nämns inte med ett ord. Dubbdäcken används endast på vintern och det är sällan att vägarna är så torra att det det bildas partiklar i luften på grund av dem. Möjligen på våren. Avgaserna finns året runt och är kanske värst på sommaren då folk är mera ute på gatorna, har öppna fönster och vistas på uteserveringar.

Politikerna hävdar att dubbdäcken är den enskilt största källan till skadliga partiklar i luften. Fullständig nonsens! 1 miljon nanopartiklar från avgaser i en liter luft som dessutom lätt kommer ner i lungorna och ut i blodet måste vara avsevärt farligare.Det finns tyska undersökningar som visar detta och där finns inte dubbdäck överhuvudtaget.

Politikerna påstår att 30-40 personer dör i Stockholm varje år av partiklar från dubbdäcken. Ramlar de bara ned på gatan och dör, kan man fråga sig. Nej, så är det inte, utan det är fråga om redan sjuka eller gamla människor som dör en något för tidig död. Det känns cyniskt att skriva detta, men det är det som är sanningen, inte det som politikerna skriver i sin debattartikel i en svensk rikstidning. I trafikolyckor däremot kan man dö direkt, även om man är en fullt frisk tonåring. Man behöver inte vara i livets slutskede.

Politikerna hänvisar till norska och svenska erfarenheter med dubbfria däck där de påstår att man inte kunnat påvisa fler olyckor. Naturligtvis inte. Varken i Norge eller Sverige förekommer helt dubbfri trafik vintertid. Dubbarna har stor betydelse för att skapa grepp för de som kör odubbat. Skulle dubbdäcken helt försvinna så skulle de odubbade däcken glida, spinna och polera isen ständigt så att det skulle bli bara halare och halare. Politikernas påstående saknar således helt grund. Dessutom finns flera vetenskapliga undersökningar som visar dubbdäckens betydelse för att minska olyckor såväl vinter- som sommartid.

I Göteborg har man inte kunnat påvisa en positiv effekt på luften med det dubbförbud som rådde förra vintern på Friggagatan. Artiklar om detta har funnits i pressen, bland annat i tidningen Motor.

Så länge det saknas andra sätt att rugga isen eller att få bort isen från vägbanan vintertid innan någon olycka sker så behövs dubbdäcken. Sandning leder sannolikt till värre partikelproblem och ökad saltning är inte bra, varken ur miljösynpunkt som ur ekonomisk synpunkt.

Egentligen borde vänsterpartisterna kräva ett totalt bilförbud i Stockholm. Då skulle man kunna tala om ren luft. Men det är väl politiskt omöjligt, bättre att hacka på dubbdäcken.

 

Byt till sommardäck

I södra Sverige ser väderprognosen positiv ut vad gäller risken för att råka ut för vinterväglag. Risken kan dock finnas om det blir kallt till exempel på natten och det är risk för isbildning på vägytan. En polis är fri att själv avgöra om vinterväglag råder och således fram till den 31 mars kan man råka illa ut om man har satt på sommardäcken och ertappas med dom.

Dubbdäcken sliter onödigt mycket nu när det är barmark och framförallt slits dubben. En fördel är att dubbutsticket ökar om det är torrt ute eftersom däckslitaget då blir större än dubbslitaget och dubben kryper fram. Många års testning av dubbdäck har visat detta förhållande. Då har man bra utstick till nästa säsong förutsatt att däcken inte är alltför slitna. De bör ha minst 5 mm kvarvarande mönsterdjup för att anses som acceptabla vinterdäck.

Nu går jag ut och byter till sommardäck.

Kändis ute på det hala

I Dagens Industri finns en artikel om Swedbanks VD Michael Wolf, som körde från Stockholm till Kolmården en tidig morgon med en redaktör från DI som passagerare. Hon, Johanna Saldert, beskriver hur Wolf plötsligt i 110 km/t slår till bromsarna allt vad han orkar, men det händer inget. En bilkö 500 meter längre fram kommer allt närmare. Till slut lyckas Wolf styra åt sidan och passerar 5 bilar i kön. Sannolikt var det bättre grepp närmare diket. Alltså en bromssträcka på bortåt 550 meter på en av Sveriges mest trafikerade motorvägar. Blankis kan således uppträda när som helst och var som helst.

Vi vet ju inte vad det var för däck på bilen, en Audi  lånebil eftersom Wolfs egen bil stod på verkstad. I sämsta fall var det sommardäck, men man skall väl inte beskylla Autoplan (Swedbanks eget leasingföretag) för att låna ut olagliga bilar. Nej, troligtvis är det de underbara miljövänliga dubbfria vinterdäcken som vissa politiker och myndigheter påstår är lika bra som dubbdäck. Vad utsätter vi oss inte för i tron att vi skonar miljön. Egentligen borde vägen ha varit saltad eller sandad, men båda åtgärder är också negativa för miljön.

En enkel beräkning av friktionen utifrån artikelns uppgifter om hastighet och bromssträcka ger vid handen att det rör sig om en friktionskoefficient på 0,09, således ett värde man får med odubbade däck på blankis. Med bra dubbdäck (nordiska) hade bromssträckan blivit i sämsta fall hälften. Dessutom hade dubbarna rivit i isen så att nästa bils däck hade fått något att greppa i. Som det nu var så polerade Hr Wolfs däck isen ännu mer för bakomliggande bilar. Det kanske var det han själv råkade ut för som följd av att flera före honom hade bromsat, med odubbade däck.

Det här är en av de bästa praktiska exemplen från det verkliga livet där man ser att bromssträckor på över en halv kilometer är ingen myt. Artikeln var mycket intressant i övrigt också och kan rekommenderas.

Avslutningsvis kan jag nämna att jag har själv råkat ut för samma väglag på samma vägsträcka utanför Nyköping. Den gången hade polisen stoppat trafiken en stund medan saltbilen körde. Jag klarade mig kanske tack vare att jag var medveten om att temperaturen var farligt nära minusgrader. Jag körde försiktigt. Naturligtvis hade jag ju dubbdäck också.

fc Bromsträckor vid olika friktionskoefficienter fr 90 km/h meter beskrivningarna nedan är inte exakta och kan variera med olika beläggningar. Gäller med däck utan dubb
0,05 637 extremt hal is
0,10 319 hal is
0,15 212
0,20 159 ruggad is
0,25 127
0,30 106 skrovlig vägbana med ishinna
0,35 91
0,40 80
0,45 71
0,50 64 våt slät asfalt

Ensidigt om dubbdäck

I SvD skriver Anna Gustavsson den 11 februari om bland annat dubbdäck och kopplingen till PM10, dvs ganska grova partiklar som finns i luften. Hon berör överhuvudtaget inte de riktigt små partiklarna, s.k. nanopartiklar från förbränning (avgaser mm) som lätt kommer ner i lungorna och ut i blodet och som är bevisligen farliga för hälsan. På hårt trafikerade gator som Hornsgatan i Stockholm kan det ibland finnas så mycket som över 100 miljoner sådana partiklar per liter luft. Tänk att man ständigt andas ner detta i lungorna om man går på en sådan gata. En liter luft får man i sig snabbt!

Säkerheten borta
Anna Gustavsson berör heller inte med ett ord frågan om säkerheten om dubbdäcken skulle tas bort. VTI har visat att det leder till ett ökat antal dödsolyckor, olyckor där människor i alla åldrar kan dö när som helst. Dålig luft ger inte den effekten, möjligen kan den förkorta livet hos människor som närmar sig livets slutpunkt.

Partiskhet
Det är förvånande att en journalist kan vara så partisk som Anna är. Hon tycks gå Naturskyddsföreningens ärenden utan att ifrågasätta konsekvenserna. Är det inte en journalists skyldighet att skriva utifrån alla aspekter?

Dubbdäck en begränsad faktor
Anna skriver som om man körde med dubbdäck året runt. Så är det naturligtvis inte. Inte ens på vintern har dubbdäck någon större effekt på produktionen av PM10 i luften. Så länge det är fuktigt så hålls de grövre partiklarna nere på marken. PM10 är ett problem huvudsakligen på våren när gatorna torkar upp. I andra länder används ofta CMA, som ungefär som salt, men mindre aggressivt, håller vägbanan fuktig även då det för övrigt är torrt ute.

Dubbdäcksförbud i Göteborg utan effekt
Motor skriver i en artikel i nr 10.11 om resultatet förra året av dubbdäcksförbud på vissa gator. En uppföljning har visat att förbudet hade ingen effekt på halten PM10.

Rädda för kostnaderna
Politikerna är livrädda för kostnaderna som blir ett resultat av åtgärder som behövs för att lösa problemen. Istället för asfalt som bättre motstår slitaget från däck och dubb, så har man mer och mer övergått till billigare och sämre asfaltkvaliteter (VTI). CMA kostar också pengar, liksom utökad renhållning på gatorna. Man skyller oftast på att renhållningen inte har tillräcklig effekt, men vill inte investera i tillräckligt bra maskiner.

Sen men halkig vinter
Vi har fått uppleva två rejäla vintrar 2009/2010 och 2010/2011 då debatten om dubbdäckens berättigande avtog högst markant. Denna vinter började mycket milt, men när kylan kom så kom även svår halka. Sedan har vintern återgått till en mer normal utveckling med snö och is på gatorna.

Låt dubbdäcken vara!!
De bilister som anser att de kan köra med dubbfria däck (så länge andra river åt dom) må få fortsätta köra utan dubb. Kanske blir de fler med tiden. Men att förbjuda dubbdäck är fel väg att gå. Då riskeras säkerheten på ett sätt som i slutändan kan innebära avsevärt högre kostnader för samhället och sämre luft genom ökad användning av sand än vad man hade tidigare.