Hur ska självkörande bilar besiktas?

Delvis självkörande bilar finns redan. Med Volvo, Scania och oss svenskar som ”Early Adopters” kan Sverige bli ledande i utvecklingen. Det utgår vi från i VETA:s remissvar till Näringsdepartementet om ett förslag till nya besiktningsregler från Transportstyrelsen.

Foto från lucka 23 i Hjulkalendern 2015 på bildrullen.se

Exempel på funktioner hos det radar- och kamerabaserade paketet ”Driver Support” i en Volvo XC60 modellår 2015.

Regeringen vill ha synpunkter på förslagen i Transportstyrelsens utredning ”Införlivande av besiktningspaketet”. VETA är en av 70 remissinstanser som har inbjudits att yttra sig.

Vid tisdagens frukostseminarium i Riksdagshuset om Besiktningspaketet deltog vår kassör, Per-Olov Franssén. Peo har varit stationschef och nationell kvalitetsinspektör vid AB Svensk Bilprovning och arbetar nu som senior rådgivare till besiktningsföretagen.

Hotas Nollvisionen av färre besiktningar?

Det var rubriken för frukostseminariet 10 februari. I vårt remissvar avser vi förklara varför frågan är befogad. Men vi hoppas också kunna bidra med konstruktiva råd för att anpassa kommande besiktning till moderna fordons komplexa teknik. Såna aspekter tror vi är högaktuella.

I regeringssammanträde 2015-11-12 beslutades nämligen att en särskild utredare ska ”analysera vilka regelförändringar som behövs för en introduktion av förarstödjande teknik och helt eller delvis självkörande fordon på väg.” Länkar finns här.

Ett nu vanligt exempel är den adaptiva farthållaren. Den gör så att din bil håller samma fart som fordonet framför – även när det drar på efter en fara: Säkrast sakta in eller styra ut?

Kan olyckor orsakas av tekniska brister?

Utvecklingen vid Volvo och Scania ger erfarenheter och kompetens till Sverige, som kan öppna nya perspektiv för EU:s besiktningspaket. Det anser vi och anlägger en vidare tolkning av ”tekniska brister” än i Transportstyrelsens förslag 2015-10-28.

Fordonsindustrin har länge utgått från att svåra olyckor kan triggas av tekniska brister i vidare mening. Men den insikten behöver spridas. VETA:s remissvar kommer därför att ge exempel på förarstödjande funktioner och beskriva olyckstillbud där tekniken fallerat utan att dagens besiktningsmetoder kunnat upptäcka bristerna.

Sveriges framtida transportsystem

Första oktober är sista dag för remissvar till Näringsdepartementet om Sveriges framtida transportsystem.

Regeringens intention att öka resurserna till infrastrukturen ligger bakom Trafikverkets förslag till nationell plan för 2014-2025. Remisstiden går ut tisdag 1 oktober 2013.

Läs mer

Länder utan dubbdäck har samma partikelproblem

Förhöjd partikelhalt på våren skylls återigen på dubbdäcken. Det ger respit med dyrare och politiskt mer besvärliga åtgärder. Men snart kanske media upptäcker att samma problem finns i Tyskland och i andra länder med dubbförbud.

Frågorna är många:

  • Varför nämns inte flera faktorer än däckdubbar?
  • Varför får inte media veta att vårtoppen i luftburna partiklar är ett lika stort problem i länder utan dubbdäckstrafik?
  • Varför varnar man inte för hälsoriskerna med mindre partiklar – t.ex. från saltlösningar – som täcker större lungyta per viktsenhet?

Men det tycks bara finnas ett svar från de förmenta miljövänner, som nu träder fram i media:

Dubbdäck utgör hälsofara  (DN, GP, SvD, SVT)

Läs mer i mina tidigare artiklar om dubbdäck på DN Debatt 1988, Newsmill, Bildrullen.se och på andra webbplatser.

Inlägget är hämtat från bildrullen.se som tillfälligt hade problem med publiceringen

Superbilskrasch: TV glömde naturlag?

Även på barmark kan man överraskas av sladd. Det blev flera förare av superbilar medvetna om under söndagen i Japan. Men fortkörning kan knappast förklara olycksförloppet.

Webb-TV hos DN och videon härintill från söndagens krasch i Japan med åtta Ferrari visar att bilvraken har hamnat på insidan av motorvägskurvan. Då är det knappast för hög fart som har triggat förloppet. Inte heller måndagens alla halkolyckor i södra Sverige har en så enkel förklaring.

Superbilskraschen ”ska ha inträffat när en av Ferrari-förarna tappade kontrollen på den våta vägbanan” enligt Expressen. I Aftonbladet tros jättekraschen ”ha orsakats av en Mercedes som kört mot trafiken.”

Trots bilvrakens läge på kurvans insida antyds hög fart som orsak i speakertexten till webb-TV exempelvis hos SvD.

Okunnigheten om den komplexa bilfysiken och haveridynamiken blir mer problematisk när ”fortkörning” och liknande förenklingar används som undanflykt från betalningsansvar hos försäkringsbolag i tvister mot enskilda trafikanter.

Även hos trafiksäkerhetsansvariga myndigheter är den slarvige trafikanten en bekväm syndabock. Se länkar i artiklarna med etiketten myndighetsmiss på bildrullen.se.

Bil sladdar och välter av fartvinden

På vinterväglag behöver det inte storma för att bussar, bilar och släpvagnar ska blåsa av vägen redan i låg fart. I högre fart kan fordon med olämplig viktfördelning och karossform bli instabila, sladda och volta även på barmark.
Det illustrerar videon här intill från ett rekordförsök.

Trevligare läsning om Adventsstormen ‘Berit’ erbjuder Joakim Ewenson, webmaster och styrelseledamot i VETA.

Nu följer ett utdrag från min artikel på bildrullen.se 27 november 2011

Observera att bilen först sladdar innan den lättar från marken.
Händelseförloppet förklaras med förenklad bilfysik i originalartikeln på bildrullen.se.

Hur stora är då luftkrafterna? Det kan man sätta siffror på med en formel från aerodynamiken. Det här räkneexemplet svarar på om en människa kan stå stilla på is när det stormar. Se artikeln om Karolina som nästan blåste bort.

Att fordons vindkänslighet är särskilt problematisk på vinterväglag har jag försökt förklara i flera av mina artiklar på Newsmill. Och att vädret påbjuder vaksamhet framgår i massmedia.
Ett 40-tal länkar till olika nätartiklar om Adventsstormen ‘Berit’ finns i originalartikeln.