VETA mot nytt vinterdäckskrav

Simulation of Single Lane Change with Tractor-Semitrailer resulting in Jackknife and Trailer Swing

Nästa vinter ska tunga fordon ha vinterdäck på alla hjul. Det tycker regeringen, som vill ställa samma krav på fordon oavsett viktsgränsen 3,5 ton. Men vi i VETA sätter tummen ned för förslaget i Näringsdepartementets remiss.

Varför då då? Det får du veta i vårt kluriga remissvar. Där förklarar vi hur EU-regler och omedveten okunnighet kan öka olycksriskerna för den tunga trafiken när det är halt.

När den korta dragbilen styrs längs den streckade linjen börjar den tyngre och trögare påhängsvagnen att pendla. Ekipaget viker först ihop sig som en fällkniv (jackknife på engelska). Pendlingen fortsätter sedan i fullt utvecklade släpsladdar (trailer swing).*

Prenumerera på bloggen, så får du mejl vid kommande artiklar om detta komplexa ämne. Remissvaret finns nu att ladda ned via inlägget 180124.

*) Animeringen skapad med Trucksim
av Mårten Johansson, Johan Granlund och Per Thomson.

Luftburna partiklar från dubbdäckens slitage på asfaltytor – Har väghållarna gjort sin hemläxa?

Civ Ing Johan Granlund, Teknikchef Vägteknik, WSP, johan.granlund@wspgroup.se

På senare år har det varit mycket diskussion om partikelutsläpp från dubbdäckens slitage på vägars och gators yta. Däremot saknas diskussion om betydelsen för partikelutsläppen av kvaliteten hos alla ingående stenmaterial i gatornas slitlager. Nedan visas att det snarare är regel än undantag, att betydande andelar av slitlagrens stenmaterial utgörs av bergarter som inte har god tålighet mot slitage från dubbdäck och därför snabbt nöts ned till partiklar. Trots detta kallas sådana beläggningar dubbdäcksresistenta. Det behövs mer forskning på området, så att inte de trafiksäkerhetshöjande dubbdäcken ges överdriven skuld i sammanhanget.
Flera svenska tätorter har oren luft
Partiklar så små att de är inandningsbara och luftburna över större sträckor kallas PM10. Ett antal svenska tätorter har svårigheter att klara EU:s gränsvärde för dygnsmedel samt miljökvalitetsnormen för PM10[i]. Många anser att orsaken är dubbdäckens slitage på vägytan.
Spårslitaget har minskat rejält tack vare skonsammare dubbdäck och bättre asfalt
Sedan tidigt 70-tal har många åtgärder gjorts för att minska vägytornas slitage; dubbarnas vikt, antal, slagkraft och utstick har minskats. Slitaget påverkas självklart av mängden trafik, liksom av körfältsbredd, hastighet, vägsalt, asfaltens bindemedel och tillverkningskvalitet. Asfaltens slitstyrka har höjts genom att använda sten av hårda bergarter och grövre storlek samt ökad andel sten i slitlagret. Resultatet är rejält minskat spårslitage på svenska vägar[ii]
Dramatiskt minskat partikelutsläpp med grov sten av hårda bergarter
Ca 90 % av det vägmaterial som dubbdäcken sliter loss blir grovt stoff som hamnar i och kring vägdikena, medan 10 % av materialet bildar PM10. Den allra viktigaste slitagefaktorn är hårdheten hos stenarna i slitlagret[iii]. En fullskalig demonstration skedde i Sunne, där Storgatan år 2008 felaktigt belades med asfalt av mjuk sten. Felet upptäcktes våren 2012 genom oväntat stort spårslitage. I juli 2012 byttes den felaktiga beläggningen ut mot avsedd ”hård asfalt”. Upprepade mätningar efter åtgärden visar radikalt minskad halt PM10[iv].
Dubbtåligheten kontrolleras enbart för de grövsta stenarna
Vid asfaltverken hanteras ballast uppdelat i olika fraktioner (se foto). Stenmaterialets tålighet mot dubbtrafik testas i en s k kulkvarn, uteslutande på ballast i fraktion 11-16 mm[v].I asfaltverkets kalldoseringsfickor
hanteras ballast uppdelat per fraktion
I de asfaltverk som inte står i täkt med tillräckligt hård bergart används specialsten, kostsamt transporterad från täkt med hårt berg. För att vinna asfaltanbud med lägsta pris är en utbredd praxis att asfalten görs med dyr specialsten endast i den fraktion som testas (11-16 mm), medan ballast i fraktion 8-11 och 4-8 mm samt sand 0-4 mm utgörs av lokal bergart. Reformen att använda hård sten i fraktion 11-16 mm har medfört minskat spårslitage. Men vilken roll spelar (bristen på) hårdhet i fraktion < 11 mm för uppkomst av partiklar PM10?
Hårdheten hos ballasten i alla fraktioner påverkar dubbdäcksslitaget
Vägbeläggningars slitage från dubbdäck kan delas in i tre faser[vi], se figur nedan. Först krossas material i bruket mellan ytans grövsta stenar ned och slits bort, figur b. Efterhand utformas en grov ”hud” av slitstarka stenar på vägytan, figur c. Processen påverkas främst av asfaltens sammansättning, inklusive hårdhet hos ballast i olika fraktioner. Efterhand krossas och slits även grövre stenmaterial. Underliggande bruk friläggs, figur d, och slitaget tar ny fart.

Dubbdäckslitagets faser

Oklart hur mycket PM10 som kan förebyggas med hård sten i storlek under 11 mm
En av de vanligaste beläggningarna på stadsgator är ABT16. Vid tillverkning ABT16 kan upp till 88 % av stenmaterialet passera 11 mm siktstorlek[vii] och därmed enligt ovan vara av icke dubbresistent bergart. Frågan är hur stor reduktion av PM10 som kan uppnås i tätorter genom att regelmässigt tillverka asfalt med tillräckligt hård sten även i fraktion < 11 mm, och inte enbart i fraktion 11–16 mm? Denna fråga bör vetenskapligt belysas och besvaras av väghållarna, dvs. Trafikverket och Sveriges kommuner.

[i]Vägbeläggningar och PM10. (2012). Trafikverket, publ 2012:240.                                                                                             Internet: http://publikationswebbutik.vv.se/upload/6938/2012_240_Vagbelaggningar_och_PM10.pdf

[ii]Granlund, J. (2014). Dubbat eller odubbat? Föredrag vid Rotary Borlänge – Domnarvet.

[iii]Åtgärder för att minska emissionerna av partiklar från slitage och uppvirvling från vägtrafiken. (2007). Trafikverket. Internet: http://www.trafikverket.se/PageFiles/28253/uppdrag_att_utreda_mojliga_atgarder_for_att_minska_partikelemissionerna_fran_slitage_och_uppvirvling.pdf

[iv]Lägre partikelhalter 2013. Sunne Kommun, Information om luftmätningar i Sunne.                                        Internet: http://www.sunne.se/globalassets/upload/miljo_halsa/dokument/luft/information-om-luftmatningar-i-sunne.pdf

[v]Ballast – Mekaniska och fysikaliska egenskaper – Del 9: Bestämning av motstånd mot nötning av dubbdäck (Nordiska kulkvarnsmetoden). (1998). Svensk standard SS-EN 1097-9.

[vi]Skadekatalog for bituminøse vegdekker. (2014). Statens vegvesen, Håndbok V261.                                      Internet: http://www.vegvesen.no/_attachment/69888/binary/964042

[vii]Typblad för tät asfaltbetong, ABT, ACslit. Trafikverket, TRVKB 10 Bitumenbundna lager.                                 Internet: http://publikationswebbutik.vv.se/upload/6343/2011_082_TRVKB_10_bitumenbundna_lager.pdf

Politiska syften motarbetar trafiksäkerheten

I DN den 31 maj skriver vänsterpartister i Stockholm att de kräver att dubbdäck förbjuds i hela Stockholms innerstad. De far med felaktigheter, för att inte säga rena osanningar, för att hävda sin mening utan att ta den minsta hänsyn till trafiksäkerheten. Artikeln är så tendentiös att den är knappt värd att kommentera. Men ändå, trafiksäkerheten får man bara inte helt bortse ifrån i en miljödebatt där man dessutom bortser från andra mycket farligare effekter. Nanopartiklarna, som avges av avgaserna och som det kan finnas ett hundra miljoner av i en liter luft som man inandas, nämns inte med ett ord. Dubbdäcken används endast på vintern och det är sällan att vägarna är så torra att det det bildas partiklar i luften på grund av dem. Möjligen på våren. Avgaserna finns året runt och är kanske värst på sommaren då folk är mera ute på gatorna, har öppna fönster och vistas på uteserveringar.

Politikerna hävdar att dubbdäcken är den enskilt största källan till skadliga partiklar i luften. Fullständig nonsens! 1 miljon nanopartiklar från avgaser i en liter luft som dessutom lätt kommer ner i lungorna och ut i blodet måste vara avsevärt farligare.Det finns tyska undersökningar som visar detta och där finns inte dubbdäck överhuvudtaget.

Politikerna påstår att 30-40 personer dör i Stockholm varje år av partiklar från dubbdäcken. Ramlar de bara ned på gatan och dör, kan man fråga sig. Nej, så är det inte, utan det är fråga om redan sjuka eller gamla människor som dör en något för tidig död. Det känns cyniskt att skriva detta, men det är det som är sanningen, inte det som politikerna skriver i sin debattartikel i en svensk rikstidning. I trafikolyckor däremot kan man dö direkt, även om man är en fullt frisk tonåring. Man behöver inte vara i livets slutskede.

Politikerna hänvisar till norska och svenska erfarenheter med dubbfria däck där de påstår att man inte kunnat påvisa fler olyckor. Naturligtvis inte. Varken i Norge eller Sverige förekommer helt dubbfri trafik vintertid. Dubbarna har stor betydelse för att skapa grepp för de som kör odubbat. Skulle dubbdäcken helt försvinna så skulle de odubbade däcken glida, spinna och polera isen ständigt så att det skulle bli bara halare och halare. Politikernas påstående saknar således helt grund. Dessutom finns flera vetenskapliga undersökningar som visar dubbdäckens betydelse för att minska olyckor såväl vinter- som sommartid.

I Göteborg har man inte kunnat påvisa en positiv effekt på luften med det dubbförbud som rådde förra vintern på Friggagatan. Artiklar om detta har funnits i pressen, bland annat i tidningen Motor.

Så länge det saknas andra sätt att rugga isen eller att få bort isen från vägbanan vintertid innan någon olycka sker så behövs dubbdäcken. Sandning leder sannolikt till värre partikelproblem och ökad saltning är inte bra, varken ur miljösynpunkt som ur ekonomisk synpunkt.

Egentligen borde vänsterpartisterna kräva ett totalt bilförbud i Stockholm. Då skulle man kunna tala om ren luft. Men det är väl politiskt omöjligt, bättre att hacka på dubbdäcken.

 

Partikelhalterna ökar trots dubbdäcksförbud

Motormännen skriver idag på UNT Debatt om dubbdäcksförbudet på delar av Vaksalagatan och Kungsgatan i Uppsala, som införts i syfte att minska halterna av PM10-partiklar. Trots förbudet har inte halterna minskat, utan istället ökat trots att andelen fordon med dubbdäck minskat!

Dubbdäcksförbudet på delar av Vaksalagatan och Kungsgatan infördes 2010 i syfte att minska halterna av PM10-partiklar. Trots det överskreds miljökvalitetsnormerna hela 40 gånger under 2011. Överskridande ska endast få ske vid 35 dygn om året enligt Naturvårdsverkets krav. Det innebär en klar försämring jämfört med 2010, då miljökvalitetskraven överskeds 29 gånger.

Läs gärna hela debattartikeln som alltså finns i dagens upplaga av Uppsala Nya Tidning eller på webben via länken ovan.